Jag tror det är vår, för rollern fäller

Vi har några små projekt som vi ärvt av föregående ägare. Ett av dem var att de hade satt igen ”spaljen” i den övre delen av trapphuset. De hade dock bara hunnit måla en sida av väggen, den lätta baksidan. Den sida som vetter in mot trapphuset var fortfarande råa gipsskivor. Men att måla väggar längst upp i ett trapphus med snedtak är ganska spännande.

En stor del av gårdagen gick åt till att lura ut hur jag skulle kunna komma åt och måla. Om jag hade ägt en byggställning så hade det varit ett bra alternativ, men jag var inte sugen på att hyra ställning för att måla fem kvadratmeter vägg.

Jag googlade och hittade förslag på hur andra hade gjort. Dels finns det tydligen ställbara förlängningsben till trappstegar. Jag tog vår längsta stege och provställde i trappan, men eftersom det är nästan fyra meter högt från trappsteg till tak så föll det alternativet bort. Trappstegen var för kort, suck.

Ett annat förslag var att ställa in en vanlig stege i den höga ändan och bygga en spång med grova brädor mellan steg och trappsteg. Detta lät som en bra ide, tills jag insåg att det var nästan omöjligt att lirka in stege och brädor i trapphuset utan att sannolikt behöva måla om en del andra uppskrapade väggar efteråt. Men det kändes ändå som den fanns en bärighet i denna idé. Jag byggde en ställning av en Black & Decker Workmate portabel snickarbänk, en gammal trälåda märkt explosivt (har nog innehållit tändhattar) och en gammal dörr. Ovanpå detta ställde jag sedan den höga trappstegen. Jag ställde en låg trappstege under ställningen för att kunna klättra upp och åla mig in i glipan mellan dörr och tak. Nu nådde jag upp! Jag funderade lite på hur man hållfasthetsberäknar dörrar, har man tagit med lastfallet med en halvfet gubbe som står på dörren? Men det knakade bara när jag stod i mitten av dörren.

I går slipade jag och spacklade gipsskarvarna. Den lilla Boschen jobbade på bra och hela huset fylldes av slipdamm.

Efter flitigt maskande så var det äntligen dags att rolla med den väl utvalda grå väggfärgen. I var enda gördetsjälv-tidning så skriver man om hur viktigt det är med underarbetet. Jag vill inte påstå att spacklingen var perfekt, men jag gör så gott jag kan. Jag var lite misstänksam mot rollern. Jag hade ett överblivet lågpriskit med roller och tråg i förrådet. Rollern hade lång lurvig och yvig päls. Om det hade varit en pälsmuff så hade den nog varit underbart varm. Jag klappade den en bra stund innan den fick hoppa ner i färgtråget, i förhoppning att få loss all lös päls. Tyvärr fick rollern nog vårkänslor, för den började fälla likt en hund som släpper sin vinterpäls. Nu har vi en luden vägg. Undrar om man kan raka den efteråt?