Premiärtur med båten

Svall

Båten går fint i sjön.

Det är fortfarande en hel del jobb kvar med båtens inredning. Men nu är motorn i körbart skick  och vi var otroligt nyfikna på att se testa båten i sjön. Så idag sjösatte vi den tillfälligt för en kort provtur.

impeller i pumphus

Så här ska en impeller inte se ut. Notera att ”skovlarna” i vänsterkanten inte sluter tätt mot pumphuset.

Som du kunde läsa i förra blogginlägget så fungerade inte kylningen. Efter lite sökningar på nätet hittade jag information om hur man demonterar växellåda och propellerhus för att komma åt vattenpumpen ungefär mitt i riggen. Tydligen har den här motorn tillverkats med två olika typer av pumphus. Denna hade ett dubbelt pumphus i aluminium där den övre halvan används som länspump och den undre för kylvatten. I det övre huset fanns det ingen impeller och den som att i det nedre var stenhård och vingarna böjda som sågtänder.

byte av impeller på utombordare

För att komma åt vattenpumpen måste riggen delas på mitten.

Efter flitigt googlande fick jag lära mig att det inte tillverkats några passande impellrar på många år. Men gång på gång när jag letat information om motorn så har samma namn ofta dykt upp ihop med bra svar, en Carolina E. Ibland hänvisade hon till en Anders Forsström i Edsbyn som skulle ha massor av delar till gamla utombordare. Jag ringde Anders. Han bekräftade att det inte går att få tag på några passande originalimpellrar. Men han hade hittat en ny impeller som passar efter lite modifiering. Han hade också en del andra delar som jag behövde samt en reservdelskatalog med sprängskisser och elschema.

Tydligen så driver Anders och Carolina ett privat museum med utombordare och de har även tonvis med gamla motorer som de demonterar och säljer reservdelar från. De bjöd på massor av goda råd och var snabba att skicka delar med post. Efter att ha följt Anders instruktion kring impellerbytet så var det dags för ny provkörning. Nu funkade kylningen perfekt, men när jag la in växeln gick växelvajern av.

Medan jag skruvade med motorn passade Mia på och polera vindrutan. På sikt ska vi nog byta rutan, men nu är sikten helt ok igen. Tänk vad lite autosol och en polermaskin kan göra skillnad.

Mia polerar vindrutan.

Mia polerar vindrutan.

Redan när vi köpte båten så visste vi att vajrarna för styrning, gas och växel var rostiga. Men planen var att försöka köra med dem ett kort tag, men eftersom växelvajern gick av när vi provkörde motorn bestämde vi oss för att byta alla vajrar. Styrningen är en ganska enkel konstruktion, där gick det använda enkel plastat stålvajer. Det var dock en del pyssel med att trä vajern genom alla trissor. Arbetet skedde till stor del liggandes på rygg och i det läget är det lätt gjort att förväxla vänster och höger.

När det gäller vajrar för gas och växel visade det sig vara en djungel. Jag tog med mig vajrarna den en båtverkstad men de hade inga passande och trodde att den nog skull bli svårt att få tag på till en antik motor.

Lika som bär. Den vänstra är en C2-vajer och den högra är en Penta original med ändbeslag för passa i motorns gasreglage.Efter att ha lusläst olika reglagetillverkares specifikationer insåg jag att om man skruvar av ändbeslagen så det finns en väldigt vanlig vajer med benämningen C2 som liknar våra vajrar. Men de saknade den gängade grövre ändan för att justera positionen. Jag åkte iväg till en båtaffär som enligt deras webbshop skulle ha en C2 vajer av rätt längd i lager. Jag visade upp min gamla vajrar och även i den affären var de skeptiska till att C2 vajern skulle funka, men jag fick gärna ta en vajer på öppet köp.

Jag flyttade över ändbeslagen och passande in vajern i växelreglage. Den passade perfekt, det krävdes bara lite finjustering av slaglängd och position i reglaget. Den grova gängade justeringen är helt överflödig. Det var bara att återvända till båtaffären och köpa en vajer till och montera som gasvajer.

Anders fixande fram de delar som jag behövde för att få ordning på motorn.

Anders fixande fram de delar som jag behövde för att få ordning på motorn.

Så var det dags för provtur. Vi backade ner båten på ena sidan av den nya pir som byggts nära vårt hus. Det kändes lite pirrigt, det var ganska brant ner till vattnet. Men vi fick i båten och paddlade ut en bit. Vi fällde ner motorn och startade den. Vi var fortfarande nära stranden och vågorna förde oss mot stranden. Efter några minuters tomgångskörning lade jag i växel och gasade. Båten accelerade ganska rejält. Jag vred ratten för att sätta kurs utåt. Nu kom en rejäl överraskning. Istället för att svänga ut från stranden svängde båten rakt mot stranden. Det visade sig att ratten gick åt fel håll. När jag låg på rygg och monterade de nya styrvajrarna hade jag kastat om babords och styrbords vajer i ratten.

En stolt och glad hobbymekaniker provkör motorn. Nu fungerar kylningen.

En stolt och glad hobbymekaniker provkör motorn. Nu fungerar kylningen.

Nåväl när man väl vet att den svänger åt fel håll så går det ju att köra ändå. När vi kommit ett par hundra meter ut är det dags att testa vad som händer om man ger full gas. Båten gick direkt upp i planing och GPS:en visade 38 km/h vilket motsvarar drygt 20 knop.

Efter en kort sväng till Sunnerös sydvästspets vände vi tillbaka för att dra upp båten. Det visade sig inte vara så lätt på den branta rampen. Efter att fått hjälp av en snäll förbipasserande hundägare var båten till slut uppe på trailern. Men när jag skulle köra upp bil och släp började bilen gräva ner sig i det mjuka gruset med alla hjulen. Här hjälpte det inte med fyrhjulsdrift.

Då svänger den in en grön Jeep framför piren. Ut kommer en av grannarna och varnar för att använda rampen på den sidan piren för att sätta i båten. Han tycker att jag ska backa ner på stranden på andra sidan piren. Jag förklarar att vi redan haft i båten och nu just tagit upp den igen, men att vi däremot inte klarar att köra upp ekipaget. Anledningen till att jag använde rampen var att stranden såg väldigt mjuk ut.

Efter lite rådslag sjösätter vi båten igen och jag paddlar runt den till andra sidan piren. Utan båt och går det att köra upp bilen och trailer. Med ivriga instruktioner från grannen backar jag ner på stranden och kör ut trailern i vattnet. Nu går det lättare att få upp båten på trailern och det gick smidigt att köra upp bil och trailer. Det är tur att man har snälla grannar som hjälper till.

Nu är det bara att vända styrningen rätt och fortsätta arbetet med den nya inredningen. Vi vet att båten går bra i vattnet och att motorn funkar perfekt.

Det här inlägget postades i Båt och sjö, Båtinredning, Mjörn, Renovera båt och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.